lördag 17 maj 2014

Eleverna intervjuar litterära karaktärer i radio

I en av mina studiegrupper läser vi gemensamt en skönlitterär bok, "Alex Dogboy" av Monika Zak. Många av eleverna är ovana att läsa skönlitteratur och för dem är det en stor utmaning att läsa en längre skönlitterär bok på svenska.

I arbetet med boken varierar vi egen läsning med högläsning och fokus läggs bland annat på att utveckla elevens förmåga att "förstå svenska i skrift samt tolka innehållet" genom"strategier för att läsa på olika sätt och med olika syften" (GRNSVA2). Vi arbetar med läsaktiviteter före, under och efter läsningen. Jag ska här ge ett exempel på en aktivitet efter läsningen som gav eleverna möjlighet att både inferera och använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter:

När vi läst ungefär halva boken sammanfattade vi gemensamt de karaktärer som vi hittills stött på. Eleverna fick sedan i uppgift att jobba i par/grupp och intervjua en valfri karaktär ur boken. Eleverna formulerade själva frågor och svar. Intervjun presenterades sedan i ett radioprogram som spelades in med hjälp av SoundCloud.

Uppgiften löstes på olika sätt. Eleverna gjorde intervjuprogram med karaktärerna eller boksamtal där de diskuterade sin karaktär. Någon grupp ställde frågor som kunde besvaras genom det vi läst i boken och någon grupp ställde frågor som krävde att eleven läste mellan och bortom raderna.  Svåra frågor som till exempel barnhandel, organhandel, föräldralöshet, barnarbete och fattigdom diskuterades. Enligt Rosenblatt i "Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa", är det lärarens roll att hjälpa eleverna att diskutera mänskligt beteende och etiska frågor, men då boken tar upp engagerande ämnen har eleverna själva ställt alla frågorna och angett riktning för diskussionen.

Till viss del krävde uppgiften att eleverna kunde sätta sig in i den valda karaktärens liv, tankar och känslor. Det krävdes att eleverna på något sätt interagerade med texten, för en del elever innebar det också att de använde sig av sina sociala och kulturella erfarenheter/kunskaper, det som Gibbons benämner schema i "Lyftspråket lyft tänkandet", för att lösa uppgiften.

Den här uppgiften väckte stort engagemang hos samtliga elever i gruppen och jag hörde kommentarer om att vi alltid borde jobba med att göra radioprogram. Att eleverna visade stor motivation för att lösa uppgiften gav en indikation på att uppgiften kändes meningsfull för just dem.

Att göra radioprogram och spela in intervjuerna innebär att mottagaren för den redovisade uppgiften inte bara är gruppen och läraren. Eleverna fick därmed också tillfälle att träna på att uttrycka sig, genom fiktiva roller, i ett mer formellt sammanhang.

Tankar jag tar med mig till framtida lektioner och en liknande uppgift som denna är hur jag kan utmana och stötta så att alla elever vågar gå utanför bokens ramar och aktivera de egna referensramarna. Genom Lindbergs "Språka samman" vet jag också att jag behöver utvärdera och tänka på hur jag sätter samman grupperna eftersom gruppdynamiken påverkar samtalet, lärandet och resultatet i den aktuella situationen. Vid utvärderingen av läsningen hoppas jag att jag ska kunna dra slutsatsen att läsningen, trots alla tillhörande läsaktiviteter, gett eleverna tillgång till den estetiska läsning som Molloy förespråkar.

Lyssna  här på ett av radioprogrammen som eleverna gett mig tillåtelse att dela genom SoundCloud.



Om du vill lära dig om hur du kan använda SoundCloud fungerar kan du se följande film:




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar