tisdag 2 juli 2013

Elever trivs inom vuxenutbildningen men bara hälften kan studera i den takt de vill

Enligt en attitydundersökning till vuxenutbildningen, som genomförts av Skolverket, trivs eleverna inom vuxenutbildningen. "De flesta tycker att arbetssätten är bra" och "en majoritet av eleverna anser att arbetssätten är mycket eller ganska bra".

Individualisering och flexibilitet är något som understryks i styrdokumenten för vuxenutbildningen. När det handlar om flexibilitet syftar Skolverket på att utbildningen ska anpassas efter individens behov och förutsättningar vilket kan handla om tid, plats, studietakt och studieform.

I kurserna som jag undervisar i, Sfi och Svenska som andraspråk, har eleverna möjlighet att läsa på distans. För att underlätta distansstudier har eleverna tillgång till en lärplattform. En relevant fråga att ställa sig är: Hur lär man sig ett språk på distans? För det första handlar åtminstone kurserna inom Svenska som andraspråk inte bara om att lära sig språk, det handlar också om att behärska ett innehåll.
Genom att jobba med ett visst innehåll lär man sig också språk. För det andra kan man skapa interaktion utan att träffas fysiskt.

Av den som, av olika anledningar, studerar på distans krävs det mycket. Det krävs självdisciplin, stark motivation till att lära och god studieteknik. Därutöver ser jag det som oerhört viktigt att man befinner i en svenskspråkig kontext för att utvecklingen ska bli optimal. Det säger sig självt att distansstudier kanske inte är den optimala studieformen för alla, men det skapar möjlighet för fler att studera i kombination med andra aktiviteter så som jobb, andra studier eller föräldraledighet. Distansstudier ger också dem, som på grund av medicinsk- eller psykosocial problematik inte kan komma till skolan, möjlighet till utbildning.

Distansundervisning kräver mycket av läraren, faktiskt mer då du inte träffar din elev regelbundet. Den här studieformen kräver en annan didaktisk planering och som övrig utbildning kräver den också ständig utvärdering och kritisk reflektion för att den ska gynna eleven på bästa möjliga sätt. Distansundervisning kräver också mycket tid och jag ska erkänna att det är lättare att undervisa då du träffar elever regelbundet på lektionstid.

Det Skolverkets undersökning också visar är att bara hälften kan studera i den takt de vill. Två av tio vill studera snabbare men de som vill gå långsammare fram är nästan lika många. Just den här utvärderingen skulle jag vilja veta mer om. Vad är det som begränsar eller påskyndar studietakten?  Handlar det om organisatoriska frågor? Handlar det om lärares arbetsbörda? Handlar det om elevens situation? Finns det någon möjlighet att det finns en konflikt mellan vad eleven vill och vad läraren ser?  Ibland träffar jag elever som inte tror på sin egen förmåga, som vill fördröja avslutet på kursen, trots att läraren samtalar med eleven och visar på måluppfyllelsen. Det händer också att jag träffar elever som bara vill göra färdigt kursen utan tanke på att faktiskt lära sig och att nå målen. Finns det studiemedel med i bilden som på något sätt påverkar studietakten? Det hade varit intressant om skolverket gjort djupintervjuer och visat exempel och dragit slutsatser om varför bara hälften av eleverna kan studera i den takt de vill.

Att utveckla kunskaper tar tid, men framförallt så tar språkutveckling tid och språkutveckling sker över tid. Elever behöver olika mycket tid, men det är med språket som verktyg som eleven visar vad det är hon eller han kan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar